Söndag med lite av varje

Sov till halv tio idag, vilket är länge för att vara jag. Skönt och välbehövligt var det i alla fall. Efter frukost åkte jag och Göran till Bruce skog och promenerade/joggade en timme. Jättehärligt väder ute idag, riktig sommarvärme igen men ändå lite höstkänning i luften. När vi kom hem käkade vi lunch och sen lade jag mig ett par timmar på Viskängen och läste och slappade i solen. Underbart skönt! Det är verkligen perfekt med Viskängen eftersom det ligger så nära när man bara vill slappa så där någon timme.


Viskängen taget från vår gata. En riktigt härlig liten oas.


När jag kom hem började jag plocka lite i garderoberna för att se om något kan rensas bort och slängas och även för att lägga undan lite sommarkläder. Avskyr när det är trångt och bökigt i klädutrymmena. Jag är värsta ordningsfreaket när det kommer till sånt. Så för att få ännu lite bättre ordning for jag till Ikea för att kolla förvaringsalternativ. Jag köpte ett par trådbackar som jag kan ha sjalar, mössor och vantar i nu till hösten och en lite mindre till strumbyxor och leggings som tidigare bara legat i en hög på en hylla i garderoben. Nu kan jag plocka ur hela backen när jag vill ha något. Perfekt!


Perfekt att ha Ikea på så nära håll.


Det här påslakanet blev jag kär i! Men det var tillfälligt slut =(


Väl hemma igen var vi hungriga igen men orkade inte laga mat så vi bestämde oss för att vara lata och onyttiga och begav oss ner till Söder för att käka på Max. Vi hoppade menyerna och tog bara varsin hamburgare, någon måtta får det ju vara på frosserierna..hehe..


Max på Söder, bara fem mnuter hemifrån oss.



Jag tog en Maxi orginal. Smakade bra!


Nu sitter vi med varsin kopp kaffe hemma i soffan. Snart är det mörkt ute fast klockan bara är halv nio på kvällen. Snart kan man tända ljus på kvällarna. Köpte på mig det obligatoriska packet med värmeljus på Ikea så nu har vi så vi klarar oss ett tag. Vi har just sett på Kalla Fakta där ett par reportrar följt de mördade Arbogabarnen, Max och Sagas, mamma Emma Jangestig, från det att hon var nedsövd tills rättegångens slut. Man blir ju så ledsen i ögat. Kan inte fatta hur människan kan vara så stark! Man såg inte att hon ens var i närheten av att börja gråta när de intervjuade henne. Tvärtom så såg hon glad och tillfreds ut när hon pratade om det hemska som hänt. Helt obegripligt!

Ikväll: Se första delen av den brittiska kriminalserien Ashes to Ashes på Svt1 kl 21.15. Sedan läggdags!
1 Ulla:

skriven

låter som en riktigt skön söndag!! =)

Kommentera här: