Bumsanrina

 

 

I de flesta förhållanden är kärleken oerhört stark i början. Vad är det då som gör att vissa förhållanden överlever kriser och håller sig starka även i längden?

 

Jag är övertygad om att kommunikation är den viktigaste grundstenen för en lyckad, kärleksfull och hållbar relation. MIn erfarenhet att det som oftast går snett är att man missbedömer och missförstår sin partner och hans/hennes behov. Och boven är nästan alltid bristen på kommunikation, för det är ju ingen som kan läsa tankar.

 

Hur bra man än tror att man känner sin partner så är det väldigt viktigt att man talar om sina behov, hur man reagerar på saker och ting, vad som gör en ledsen och vad som gör en glad. Vad har man att förlora? Ingenting! Vad har man då att vinna? Allt! En bättre kännedom av sin partner som leder till en bättre förståelse för dennes behov.

 

Om något gör dig ledsen så måste du berätta det för den andra. Oftast handlar det ju bara om missförstånd och din partner kan vara helt omedveten om att något han/hon säger eller gör får dig att vara ledsen. En helt onödig situation egentligen. Om man inte kommunicerar sina behov och förklarar hur saker och ting påverkar ens mående så finns det stor risk för negativa tankar och obesvarade behov. Det är då  man inte längre kan förstå varandra, att man börjar tala olika språk. Försök att återuppliva den fantastiska kärleken man en gång haft slutar då oftast i en massa anklagelser och en sårande känsla av hur missförstådd man är. 

 

Underskatta inte vikten av kommunikation. Det ger en stark känsla av samhörighet som jag tror är gynnsam och nödvändig för en hållbar relation.