Bumsanrina

Läste ett så bra citat idag, som en av mina vänner på Facebooks trettonåriga dotter myntat.

 

Är inte det tänkvärt och så himla klokt, så säg! Det fick i alla fall mig att börja fundera på vad det faktiskt innebär och vad jag lägger för värdering i de orden. För visst går det alldeles för ofta prestige i saker för att man till varje pris ska ha rätt?

 

Att envist hålla fast vid en åsikt bara för att det är skämmigt att ändra sig är för mig bara ett svaghetstecken. I fall någon har tillräckligt starka argument är det väl en styrka att faktiskt kunna omvärdera en åsikt? Det är för mig en väldig styrka. Den som aldrig kan ha fel, utan bara tycker att alla som inte tycker som en själv är idioter, är i mitt tycke de verkliga förlorarna.

 

Så Tisse, om du läser detta, var stolt över din kloka dotter!