Skulle jag våga?
För det är ju lite det civilkurage handlar om, att ha mod att ingripa även om det innebär en personlig risk.
Hur mycket civilkurage tror du att du har om det väl gäller?
Mitt svar blir att det går nästan aldrig att förutspå innan man varit i en sådan situation.
En del kan vara övertygade om att de skulle agera, men när det väl gäller visar det sig att det bara var snack -trots att det kan ha varit ärligt tänkt.
Sedan kan vi ha den lilla skraja typen som ärligt erkänner att hen skulle skynda sig därifrån, men i skarpt läge reagerar de instinktivt, orädd och bestämt. Funderarar därefter "var kom den där inre styrkan ifrån?".
Jag tror helt enkelt att man inte kan "skramla på en tunna" och höra om den är tom eller har innehåll i detta fall. Jag vet inte hur mkt jag själv har i tunnan i skarpt läge. Jag är säker på att jag skulle göra NÅGOT, men hur handgripligt detta något skulle vara är inget jag erfarit.
skriven
Jag hoppas verkligen jag har mycket!