Det där med vänskap

 
Jag tror att de flesta av oss har behov av att umgås med andra som vi kan känna igen oss i. Det är så vi växer och det är så vi lär känna oss själva. En riktig vän accepterar dig, stöder dig och dömer dig inte. Du känner att här är någon som verkligen förstår dig och ser dig som den person du är.

När vi vill känna att vi är oss själva utan roller, då går vi ofta till våra vänner och hittar bekräftelse och förståelse där. Det är viktigt att all vänskap är ömsesidig. Att man både ger och får. Inte bara lyssnar utan också ger förtroenden. Det är ett bevis på att den andra är viktig.

Att odla sina vänner är den bästa framtidsinvesteringen man kan göra. Det är ofta de relationerna som varar längst enligt min erfarenhet. Vi känner allra störst glädje då vi är bland dem.
 
Minst välbefinnande finner man nog av att vara ofrivilligt ensam samtidigt som man lever ett liv utan sociala kontakter. Det ultimata måste ju vara om man kan förena kärlek och vänskap, att vara bästa vän med sin partner.
 
Ett fåtal nära relationer är fullt tillräckligt för mig. Massvis med vänner kommer inte att göra mig lyckligare och de får inte vara opersonliga. För mig är det viktigt att relationen har ett djup, att inte samtalen stannar vid "väder och vind".
1 Lindis:

skriven

ja, jag känner igen mig, jag har riktigt få relationer men hellre det än många för jag vet precis var jag har dem och dem mig, men flera har jag inte fysiskt i samma land men har tät telefonkontakt osv.. och vi ger och tar, kram

Svar: Låter toppen och precis som det ska vara tycker jag. Kram!
Carina Taxén

2 Ulla:

skriven

Säger detsamma som du...dock har min vänkrets krympt än mer...har inte heller ork som förr att försöka hålla kvar vänner..de försvinner allt mer...

Svar: Helt okej att vänkretsen krymper tycker jag. Bara man känner att man några stycken som man verkligen litar på. Kram!
Carina Taxén

Kommentera här: