Jag växer alltjämt

 
Jag kan vara så hård mot mig själv. Vad jag behöver är att ta en stund, luta mig tillbaka och istället förundras över mitt liv. Över sorgen som gjorde mig sårbar och mjuk. Över hjärtat som visat mig vägen. På lidandet som gjort mig starkare. På den kärlek jag äntligen fått möta. 
 
Trots allt växer jag fortfarande. Jag ska vara stolt över detta.

Kommentera här: