Så vill jag kommunicera
Jag är väldigt intresserad av relationer och hur vi kommunicerar med varandra. Generellt uppskattas rak och ärlig kommunikation, men hur är det med det egentligen?
Jag anser mig själv vara tydlig i mitt sätt att kommunicera och har också lätt för att uttrycka mina behov, så kallad självhävdande kommunikation. På namnet kan det låta som att det är självupptaget men så är inte fallet när man läser på. Att kommunicera självhävdande är felaktigt förknippat med att trycka ner andra. Det gör att många glömmer att det faktiskt är en förutsättning för en rak och ärlig dialog.
Att vara självhävdande innebär att du tar ansvar för sina behov och hävdar dem. Det skiljer sig från till exempel passiv eller aggresiv kommunikation på det sättet att man visar respekt för andra och deras behov. Den självhävdande tar ansvar för sitt eget liv, behov, åsikter och känslor utan att dominera och trycka ner andra.
Självhävdande kommunikation är helt enkelt ett förhållningssätt som kan vara svårt att föreställa sig om man utgår från att livet består av strider som någon ska vinna och någon annan förlora. Som självhävdande gör man det istället möjligt för båda att vinna. Det gör man genom att stå för det man själv behöver och visa respekt för andras rätt att vara självständiga. Det är rakt och ärligt utan att vara krävande!
När jag ger feedback till någon som kan uppfattas som kritserande är det aldrig min avsikt. Istället vill jag göra den andra medveten om hur den kan uppfattas och därmed ge möjlighet till reflektion i utvecklande syfte. Självklart vill jag att andra ska förhålla sig så till mig tillbaka!
I min värld är det en trygghet att omge sig med människor som kommunicerar på detta sättet. Man behöver aldrig fundera på vad personen försöker säga mellan raderna och man vet alltid vad man har den andra. Vilket i sin tur ger en ömsesig respekt för varandras olikheter.
Dialog bygger på att man kommunicerar självhävdande samtidigt som man hjälper andra att vara självhävdande tillbaka.
