Tar jag för lätt på det?
Ingen kan ju ha undgått alla skriverier om coronaviruset som cirkulerar på sociala medier. Kanske är jag konstig, men jag känner faktiskt ingen oro alls över att bli smittad. Kanske är jag naiv och/eller lever i någon slags förnekelse. Jag är annars expert på att oroa mig i förväg över saker som skulle kunna hända. När det kommer till det som skrivs på sociala medier, gäller det nog att vara duktigt källkritisk, för när sådant här händer uppstår det alltid en massa konstiga rykten. Men visst, jag är inte direkt sugen på att resa just nu. Man behöver ju inte utsätta sig för risken helt i onödan.
Självklart tycker jag att det är fruktansvärt för de som drabbats på ett eller annat sätt. Det är ju ändå ett faktum att många smittats och att människor dör av viruset. De som avlidit har ju i sin tur anhöriga och jag kan inte ens föreställa mig hur svårt det måste vara för alla dessa.
Med svininfluensan i gott minne och där över fem miljoner svenskar vaccinerade sig, vet vi ju att pandemin kom helt av sig. Kanske är det en av anledningarna till att jag sitter lugnt ner i båten.
Min övertygelse är, att om man är frisk och vid hyfsat god vigör, så är chansen väldigt god att man som drabbad klarar sig med livet i behåll. Det är i alla fall min övertygelse.
