Bumsanrina

 

 

 Varför jag vet om någon har bråkat i ett rum några timmar före jag kommer in? Hur luften känns tung att andas med alla negativiteter som fortfarande hänger i luften som små atomer som jag drar in i lungorna och som fastnar där ett tag. Varför jag blir tyst när många människor pratar samtidigt? Hur min hjärna analyserar alla ord som sägs, alla ord som blir inte sagda, kroppsspråk som krockar med vissa meningar, hur blickar rör sig, hur tiden till nästa replik blir aningen för lång. Hur jag och suger åt mig alla intryck och känner av att någon i min närhet har ångest.

Jag kan lägga till min höga riskmedvetenhet och hur svårt jag har att vända ryggen till samhällsproblem och oroas och engagerar mig för ofta i frågor som miljö, etik, moral och rättvisa. Så energikrävande men ändå omöjligt att blunda för! HSP-personer känner ofta oro och har en tendens att tänka för mycket. Såklart tar det på krafterna.

Högkänslighet i sig är ingenting man kan behandla eftersom det inte rör sig om någon sjukdom. Det är inget annat än ett medfött personlighetsdrag, en biologisk egenskap bland många andra egenskaper och förmågor, men som kan innebära vissa konsekvenser för det dagliga livet.

Fraser som "skärp dig", "var inte så känslig", "du överreagerar" hjälper inte. Vårt nervsystem fungerar på ett mer aktivt sätt än många andras, och får oss att känna oss annorlunda, den mesta av tiden. Har du en relation med en högkänslig person, försök inte att förändra dem, det går inte eftersom det handlar om fysiologi.

När man berättar så "förstår" folk så länge man pratar om det men jag upplever att när det väl kommer upp till ytan i relationen så förväntas man ändå hantera saker som om man inte vore högkänslig. Så min känsla är att det hjälper lite att vara öppen med att man är HSP. 

Jag kan förstå att den som inte alls är känslig har svårt för oss som är HSP och att de till och med undviker oss. Helt okej och inget konstigt med det! Men jag gillar inte att man säger att man förstår och sen gör man inte det i alla fall när det väl gäller. Man får helt enkelt välja mellan att ha relationen med allt vad det innebär. Klarar man inte det så blir det inte bra för någon av parterna.

Självklart finns det fördelar! Vi är oftast väldigt empatiska, omhändertagande och kärleksfulla. Vi upplever även vackra och fina saker mycket starkare vilket är häftigt. Det sägs att vi känner alla känslor tre gånger så mycket än andra!

Många känner att  detta personlighetsdrag är en gåva men jag känner mig kluven. Jag tycker nog att det både på gott och ont, men när det nu är som det är gäller det att göra det bästa av det 💜