Helgens noterade vårtecken

Blomningen slog till med full kraft.
 
Sneakers on!
 
Folk som picnicar på Viskängen.
 
Scilla.
 
Solglasögon tillgängliga + allt annat man behöver.
 
Vitsippor i syrrans trädgård.
 
 Verandaliv.
 
Familjen Gunnarsson lunchar på soldäcket.

Det här är jag

 
Gilla mig, älska mig.
Var med mig, ta avstånd från mig, överge mig.

Det är bara två saker jag ber om;
Utnyttja mig inte och ljug inte för mig.

Se de osynliga

 
Många människor i vårt samhälle, ofta de gamla eller utslagna, är mer eller mindre osynliga. Ingen tittar dem i ögonen, ingen hejar spontant på dem. Det är som om de inte existerar.
 
Är jag ute och går hejar jag ofta på människor jag inte känner. Är jag på Ica kan jag mycket väl prata några ord med någon i kön till kassan. Man kan få lite olika reaktioner på det. Många uppskattar det jättemycket medans andra nästa blir lite misstänksamma och avvaktande. Som om de tänkte; vad är det för fel på henne? Är inte det sorgligt så säg, att när någon väl talar till dem, så tror de per automatik att den personen är halvknäpp?
 
Jag märker det även på mitt jobb i mina dagliga möten med kunder i telefonen. Att ta sig lite extra tid och lyssna på en människa kan verkligen göra skillnad för den personen. Många sjuka och gamla sitter ensamma och isolerade i sina hem. Att någon då ger några minuter av sin tid är för dem som att vinna en miljon på lotto. Man får inte glömma att det kan vara jag som sitter där om ett antal år.
 
Titta någon i ögonen, bjud på ett leende eller ett enkelt hej. Det betyder mer än av vi någonsin kan ana.