Att jämföra sig med andra

 
Långt upp i vuxen ålder hade jag fruktansvärt dåligt självförtroende. Trodde på fullt allvar att jag inte var kapabel till särskilt mycket. Ja, det var så illa att jag gick omkring och kände mig som en värsta bluff, eftersom jag var ganska bra på att dölja det. Att jag var bra på det vet jag, för när jag i förtroende berättade för någon om hur osäker jag var, blev de personerna uppriktigt förvånade. De flesta har alltid uppfattat mig som väldigt orädd och säker på mig själv.
 
Jag minns hur jag alltid satte mig i relation till andra människor. Alltid jämförde jag mig med dem som jag på något sätt uppfattade som bättre än jag, och alltid förlorade jag i jämförelsen. Detta gjorde mig bitter, avundsjuk och fördömande. Efter många års hårt arbete med mig själv blev jag allt säkrare på mig själv, kom till insikten att jag duger bra som jag är. Jag insåg också att jag faktiskt är älskansvärd utan att kunna en massa saker. Numera blir jag uppriktigt glad över andra människors framgångar eftersom jag  är trygg i att det inte per automatik gör mig till någon som är sämre. Man är bara bra på olika saker, vilket är helt okej och som det ska vara.
 
I det ögonblick jag jämför mig har jag inte alla fakta. Jag vet inte hur länge, hur mycket eller på vilket sätt personen har uppnått det jag tror mig se. Jag vet inte heller vilka kvalifikationer, omständigheter eller faktorer som har spelat in. Alla bär vi på sorger, bedrövelser och bagage som ibland tynger oss. Jag har också lärt mig att i första hand vara en så god människa som möjligt och att saker, prylar och status inte betyder ett skit när det väl gäller. Det är bara är en vacker bild och en tjusig fasad.
 
Sedan jag valde min egen väg har jag slutat att jämföra mig med andra eftersom jag är fullt upptagen med att trampa min egen stig.

Systerhäng med PW och fika

Vaknade redan sju i morse, på min enda sovmorgon på hela veckan. Gick upp och lade mig i soffan och kollade på en dansk serie jag snöat in på. Somnade om tills syrran ringde och väckte mig halv elva. Så skönt det är att sova! Hon var sugen på en powerwalk så jag slängde i mig lite frukost och mötte upp henne vid Olympia en timme senare.
 
Syrran är på hugget nu när hon är bättre i sitt knä =)
 
 Nu är vi snart nere vid havet. Fint hus!
 
 Pålsjöbaden med kallbadhuset. Vi såg ingen som badade dock.
 
 Strandpromenaden åt andra hållet, mot stan. 
 
 Även syrran var i fotartagen!
 
 I höjd med Gröningen! Här ligger man och gassar på sommaren.
 
 Håller utkik! 
 
 Framme i Norra Hamnen.
 
 Norra Hamnen från andra hållet.
 
Här stannade vi och tog en fika på Espresso House, jag en latte och syrran drack té. Hon kör en detoxkur i tio dagar och dricker bara en massa té och juicer i ett par dagar till, innan det är dags för upptrappning.  Blev sittande där i säkert en timme innan vi drog oss in mot stan.
 
Syrran med témuggen i högsta hugg!
Ny inredning på EH sedan jag var där sist.
 
Väl inne i stan, trillade en av oss dit på lite shopping. Ett par jeans och en topp blev det bestämt. Säger inte vem av oss, men namnet börjar på A och slutar på E...hahaha..
 
Har lagat mat och pratat med lilla familjen på Facetime och nu ska jag byta lakan. Visst är det bland det skönaste som finns att lägga sig i renbäddad säng! Mmmm...