Mod att vara sårbar
Rädslan för att bli dömda av andra människor leder ofta till att vi bygger upp en mur som kan yttra sig i exempelvis perfektionism, cynism eller likgiltighet. Man vägrar erkänna sina fel och brister.
Men modiga människor är inte osårbara. De utsätter sig för kritiken, skulden, skammen, genansen, rädslan och nederlagen. Allt detta är förstås obehagligt men på andra sidan obehaget finns personlig frihet och handlingskraft. Man känner sig sann mot både sig själv och omgivningen.
Att våga vara sårbar är att verkligen mötas på djupet, att se varandra för dem vi är. Det är det som håller oss samman och för oss tillbaka till kärleken. Ska vi hitta tillbaka när vi gått vilse är det nödvändigt att blotta sig, vilket är det största måttet av mod. Många anser att det är en svaghet men de kan inte ha mer fel om ni frågar mig.
Det handlar inte om att vinna eller förlora. Det handlar om att ha modet att visa sig sårbar när man inte har någon kontroll över en situation.
Utan sårbarhet ingen intimitet. Utan intimitet ingen kärlek.
Intimitet kräver två personer som är villiga att modigt titta inåt och göra sig helt synlig för varandra .
