Ett steg i taget
Många lever efter ett svartvitt mönster, där det inte finns några nyanser. De måste alltid ta sig från noll till hundra på fem röda sekunder där allt ska ske på en gång. Plötsligt ska man till exempel börja träna, och då helst varje dag, annars är det inte värt det. Det håller väldigt sällan i längden och oftast använder man någon skitgrej som förevändning för att sluta upp med sina föresatser.
Många har svårt att förhålla sig lagom till saker. Antingen så kastar de sig in i projekt till 100% eller så vägrar de att delta överhuvudtaget. Och när man gett 100% i någon månad, vad finns då kvar att ge? Förmodligen bara en bunt brutna löften och misslyckanden som tär på självkänslan ännu mer.
Om man istället försöker göra små förändringar varje vecka kan jag lova att man når sina mål mycket snabbare. Vad det än må gälla. Då lär man sig att vara nöjd med minsta småsak som är ett steg i rätt riktning. Meningen är ju att det ska vara hållbart i längden, ja till och med en ny livsstil.
Ett litet steg i rätt riktning är också en förändring!
skriven
Känner igen mig, allt eller inget här, kram